Introduktion Sammandrag konferens Richard Florida Intervju i Attention
	Intervju i Attention Ur tidningen Attention, nummer 2-2006 Jump to the English Section FLORIDA ÄLSKAR SVERIGE TOLERANS, TEKNOLOGI OCH TALANGER. DET ÄR MIXEN SOM GÖR ETT LAND FRAMGÅNGSRIKT. DET HÄVDAR VÄRLDENS JUST NU HETASTE FRAMTIDSGURU, SOM RANKAR SVERIGE SOM DEN KREATIVA EKONOMINS HETASTE LAND. MÖT RICHARD FLORIDA I ETT EXKLUSIVT SAMTAL MED PONTUS SCHULTZ OCH JAN ÅMAN. Glöm utflyttningen av jobb till låglöneländer som Kina och Indien. Den väsentliga förändringen i samhället just nu är den globala kampen om talanger. Det är framtidsgurun Richard Flordias tes. Han har myntat uttrycket ”the creative class” (den kreativa klassen på svenska) och skrivit bästsäljarna The Rise of the Creative Class och The Flight of the Creative Class. Han är professor vid George Mason University, försörjer sig som föreläsare för världens makthavare och utsågs 2005 av Esquire till en av årets mest briljanta tänkare. Den kreativa klassen är framtidens makthavare. Det är en global kunskapselit av talanger som bygger tillväxt och ekonomiskt välstånd där de slår sig ner. Men de är globala nomader som i stor utsträckning är beredda att flytta dit förutsättningarna för dem är bäst. Företag och länder som vill bli framgångsrika konkurrerar om att skapa de bästa förutsättningarna för den kreativa klassen. Och det är en stor del av befolkningen som redan i dag ingår där. Richard Floridas forskning pekar på att mellan 100 och 150 miljoner människor i de 35 största ekonomierna redan i dag kan räknas in i den kreativa klassen. Det motsvarar mellan 20 och 40 procent av de yrkesarbetande i respektive land. Det är framför allt tre faktorer som gör att ett land eller en region lyckas attrahera dem och skapa en växande kreativ ekonomi: 1) Teknologi och innovation. 2) Hög andel talanger. 3) Ett tolerant samhälle som är öppet mot invandrare, homosexuella och minoriteter. Med de tre faktorerna som grund har Richard Florida skapat en global ranking över världens hetaste länder i den kreativa ekonomin. I den senaste mätningen toppade Sverige relativt överlägset. I USA är Richard Florida kontroversiell, eftersom hans tes är att det amerikanska försprånget är uppätet och att USA håller på att bli kraftigt förbisprunget. I platser som Silicon Valley, Harvard, Stanford och MIT i Boston har gästforskare och invandrande entreprenörer varit själva ryggraden i ekonomin. Men i spåren av terroristattackerna den 11 september och den slutenhet mot omvärlden som följde, börjar nu de bästa hjärnorna välja andra platser än USA. Dessutom börjar USA:s forskare och entreprenörer tröttna och flytta, hävdar Richard Florida. Han varnar också för att övergången till en kreativ ekonomi är riskfylld och mycket väl kan skapa ett nytt klassamhälle med en stor klyfta mellan den kreativa klassen som har utvecklande yrken, höga löner och stor frihet å ena sidan och en förtryckt och underbetald serviceklass å andra sidan. Richard Floridas tes är att det är kontraproduktivt och att den som bäst klarar att styra undan från inidividens girighet och i stället maximera kreativiteten hos den stora massan kommer att bli framgångsrik. Sverige är enligt honom ett av de länder som sprungit förbi USA. ”På något sätt har ni skapat och underhållit en miljö som är bra för innovation, tolerans och välfärd. Det här är en knepig kombination, och de flesta städer får till en eller två av faktorerna. Ju mer vi studerar de frågorna, desto viktigare blir tolerans-faktorn för att skapa succéer i den kreativa ekonomin. Dessutom har Sverige en mycket välutbildad arbetskraft”, säger Richard Florida. Vilka regioner tror du kommer att vara framgångsrika om tio år? ”Jag tror att Kanada, Europa, Australien och Nya Zeeland alla kan bli mycket framgångsrika de kommande åren.” Vad avgörs det av? ”Om de klarar att förbli öppna och toleranta.” Vilka är dina tre viktigaste råd till statsminister Göran Persson? ”Rätt enkla – rent teoretiskt: Det land som listar ut hur det ska lyckas få invånarna att förstå fördelarna med den kreativa ekonomin och dessutom få ut kreativ energi från alla medborgare, kommer att njuta fantastiska ekonomiska framgångar i den globala ekonomin. Detta förutsätter att man tänker om när det gäller den industriella grundtanken om att ha ett jobb hela livet, och gör fler av arbetena i servicesektorn kreativa. Gör dem till bättre jobb, både lönemässigt och när det gäller personlig tillfredsställelse för individen.” “Det som är spännande med den här utmaningen – och med den globala kreativa ekonomin i allmänhet – är att för första gången i världshistorien kan ekonomisk utveckling samverka med mänsklig utveckling. Det har inte varit grunden i tidigare ekonomiska modeller. De har varit mer exploaterande i sin natur. Nu är det så, att ju smartare och mer kreativa alla dina medborgare är, desto bättre för alla. Det är lösningen på hela pusslet, och något som jag hoppas att en statsminister som er kan hjälpa oss att klura ut. ” Sverige har ju en tradition av att vara en välfärdsstat, en idé om den starka centrala staten. Det, kan man hävda, står i total motsats till idén om den kreativa klassen, som har sin grund i den kreativa individen. Hur tror du att det svenska samhället kan hantera den motsatsen? ”Jag har hört det förut, och jag tror att det en falsk verklighetsbeskrivning. Jag skulle vilja hävda att de två tendenserna, mot individualism å ena sidan och ’communalism’ (lokal kollektiv samverkan) å den andra, är kompletterande, inte motsatser. Den kreativa ekonomin kräver ett samhälle där risk uppmuntras, där det är okej att misslyckas. Det måste alltid finnas ett säkerhetsnät för människor, och det måste vara så att alla sorters människor tolereras av resten av samhället.” Du målar en bild av en förändring som bara har börjat. Vilken blir den största förändringen i det kreativa samhället? ”Du har helt rätt när du säger att övergången till en kreativ ekonomi bara har börjat. Jag daterar starten till 1980. Och liksom vid övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle kommer den inte att ske utan omstörtningar och omfattande förskjutningar. Jag bara hoppas att vi kan undvika de värsta av problemen från tidigare övergångar genom att ha en dialog om ämnena och höja nivån på samtalet efter hand. Det var ett av skälen till att jag flyttade till Washington DC. Ingen där har ens börjat tala om den här förändringen på ett meningsfullt sätt.” När sker övergången? ”Jag tror att den kommer att pågå i ytterligare 30 till 50 år, men det är svårt att förutsäga. Saker och ting rör sig mycket snabbare i dessa dagar och det kan i sig bli en fara.” Tror du att en kreativ klass kan bli en politisk kraft? ”Den kreativa klassen är mycket mer en social, kulturell och ekonomisk kraft, även om det skrevs en strålande artikel på en konservativ blogg, där man hävdade att de konservativa måste förstå de här frågorna så att de kan äga dem politiskt. (Why Conservatives Must Win the ’Creative Class’.) Men den kreativa klassen är inte en homogen grupp där alla tänker likadant. Det är en vilt spretande grupp som omfattar alla sorters politiska och sociala idéer.” Vilken är den vanligaste reaktionen när du presenterar dina resultat för politiker? ”Det beror på mottagaren. I USA är det borgmästarna som verkligen fattar grejen. När jag talar på borgmästarnas egen konferens, rusar de på mig efteråt och är extremt ivriga att kasta sig in i mer djuplodande diskussioner. Jag tror att det är för att de här personerna måste få sina regioner och städer att fungera på daglig basis. Och de är ansvariga för så mycket av den väsentliga infrastrukturen i våra liv. Om gungan i lekparken är trasig, ringer du inte guvernören. Du ringer borgmästarens kontor. Men jag måste tillägga att ett växande antal guvernörer i USA läser och förstår idéerna. Nu drömmer jag om att politiker på nationell nivå ska hänga på. Men den politiska dialogen i Washington DC är så grälsjuk och långt ifrån vanliga människors problem att jag ibland tvivlar på mitt lands framtid.” En nyckeltanke i det du skriver är att den kreativa klassen kräver värderingar av den miljö där de arbetar och bor. Hur ser du att dessa värderingar, som öppenhet, tolerans och så vidare, skapas? ”Det är tiotusenkronorsfråga. Er första!. Hur skapar du tolerans. Om jag kände till mekanismerna bakom det, skulle jag fått Nobels fredspris för länge sedan. Olyckligtvis kommer det att bli en lång och svår resa. Men vi vet åtminstone att tolerans inte bara är ett moraliskt sätt att leva, utan också ett ekonomiskt sunt sätt att leva. Det borde hjälpa till att övertyga åtminstone några fler människor, inbillar jag mig.” Är du rädd för en backlash i kölvattnet av den kreativa ekonomins framväxt? En ny klasskamp mellan den kreativa klassen och serviceklassen? Eller en reaktion från de politiska krafter som vill begränsa effekterna av globaliseringen? ”Jag tycker att vi redan ser den backlashen i mitt eget land, i form av vad många kallar klyftan mellan de röda (republikanska) och de blå (demokratiska) staterna. Jag tycker inte att det är riktigt rätt sätt att beskriva verkligheten. Egentligen handlar det mer om blå stadsregioner mot röda jordbruksregioner. Men oavsett det är poängen att vi blir mycket medvetna om den infekterade politiska strid som den kreativa ekonomins framväxt har startat i det amerikanska samhället. Jag tror att den växande sociala konservatismen i mitt land är ett uttryck för att folk är skräckslagna inför förändring och rädda för att bli lämnade på efterkälken av den framväxande kreativa ekonomin. Den kreativa ekonomin är, om vi lämnar den åt sitt öde och åt marknadskrafterna, kapabel att skapa skrämmande löne- och arbetsklyftor. Återigen, det land som klurar ut hur man ska härbärgera och utveckla den kreativa kapaciteten hos det största antalet av sina medborgare vinner.” Var skulle du själv slå dig ner om du lämnade universitetet i dag? ”Slå mig ner? Sökande själar måste ströva fritt!” Du talar mycket om det faktum att pressen och stressen har ökat för individen. Hur hanterar vi det? ”Det stämmer att det är så. På grund av att så många institutioner som traditionellt hjälpte folk att hantera förändring och världen i allmänhet – kyrkan, familjen, till och med företagen numera – själva förändras, finns det färre pålitliga ställen för folk att vända sig till.” Ser du någon reaktion mot det? ”Återigen, det finns ingen enkel lösning på det här problemet, men jag tror att svaret redan håller på att presentera sig i form av nätverk. Sociala, virtuella och andra. Människor har kanske inte samma starka sociala band som de en gång hade, men deras svaga sociala band ökar snabbt, och det är en del av svaret på hur vi gör det moderna livet intressant för oss själva. Till och med lite... Interview in Attention from Attention magazine no. 2-2006 FLORIDA LOVES SWEDEN TOLERANCE, TECHNOLOGY AND TALENT. THAT?S THE MIX WHICH MAKES A COUNTRY SUCCESSFUL. SO SAYS THE WORLD?S CURRENTLY HOTTEST GURU OF ECONOMIC DEVELOPMENT, WHO RANKS SWEDEN AS THE HOTTEST COUNTRY IN THE CREATIVE ECONOMY. MEET RICHARD FLORIDA IN AN EXCLUSIVE CHAT WITH PONTUS SCHULTZ AND JAN ÅMAN. Forget the jobs drain to low-cost countries like China and India. The crucial change going on in society right now is the global fight over talent. That is guru Richard Floridas thesis. He has coined the expression the creative class and written bestsellers entitled The Rise of the Creative Class and The Flight of the Creative Class. He is a professor at George Mason University, earns a living lecturing to those in power across the globe, and was named most brilliant thinker in 2005 by Esquire magazine. The creative class are the powers-that-will-be. They are a global knowledge elite of talented individuals who create growth and economic welfare wherever they settle. But they are global nomads who are prepared, to a large extent, to move to where circumstances are most favourable for them. Corporations and countries who want to be successful are competing to create the best circumstances for the creative class. And a sizeable proportion of the population is already part of the creative class. Richard Florida’s research suggests that between 100 and 150 million people in the 35 largest economies can already be counted among the creative class. That corresponds to between 20 and 40% of the working population in each country. There are three factors which are most important for a country’s success in attracting them and in building a growing creative economy: 1) Technology and innovation. 2) A high proportion of talent. 3) A tolerant society which is open to immigrants, homosexuals and minorities. Based on these three factors, Richard Florida has created a global ranking of the world’s hottest countries in the creative economy. In the latest comparison, Sweden topped the list with a fairly comfortable lead. Richard Florida is controversial in America, as his thesis is that Americas lead has evaporated, and that the country is in the process of being overtaken, big time. In places like Silicon Valley, Harvard, Stanford and MIT in Boston, guest scientists and immigrant entrepreneurs have been the very backbone of the economy. But with the increased isolationism and turning away from the outside world that followed on the terrorist attacks of 11 September, the best minds are starting to choose other places than America. Whats more, Americas own scientists and entrepreneurs are starting to lose heart and moving out, according to Richard Florida. He also warns that the transition to a creative economy brings its own risks, and could very well create a new class society with a big gap between a creative class which has fulfilling jobs, high salaries and much freedom, and a suppressed and underpaid service class. Richard Florida’s thesis is that this is counter-productive, and that whoever best manages to steer a course away from individual greed towards maximising the creativity of the masses, will be successful. According to him, Sweden is one of the countries which have overtaken America. You have somehow created and maintained an environment which is good for innovation, tolerance and welfare. That’s a tricky combination, and most cities only manage one or two of the factors. The more we study these issues, the more important we see the tolerance factor becoming for success in the creative economy. Furthermore, Sweden has a very well-trained labour force, Richard Florida says. Which regions do you think will be successful in ten years time? - I think Canada, Europe, Australia and New Zealand could all be very successful over the coming years. What is the decisive factor? -If they manage to remain open and tolerant. What would your three most important suggestions to Prime Minister Göran Persson be? - Pretty simple theoretically speaking: The country that works out how to get its inhabitants to understand the advantages of the creative economy, and also manages to extract creative energy from all of its citizens, will reap enormous economic success in the global economy. This requires a rethinking of industrialisms fundamental idea about work for life, and it also requires making more of jobs in the service sector creative. Make them better jobs, both in terms of pay and of personal satisfaction for the individual. What’s exciting about this challenge and about the global creative economy in general is that for the first time in history, economic development can work together with human development. That has not been the basis for earlier economic models. They have been more exploitative in nature. Now the thing is, the smarter and more creative all your citizens are, the better it is for everyone. That is the solution to the whole puzzle, and something I hope a prime minister like yours can help us figure out. Sweden, of course, has a tradition of being a welfare state, an idea about the strong central state. It could be argued that this is the complete opposite of the idea about the creative class, which is based on the creative individual. How do you think Swedish society might deal with this pair of opposites? ”I’ve heard it before, and I don?t think it’s a valid description of reality. I would say that the two tendencies, towards individualism on the one hand and communalism on the other, complement each other rather than collide. The creative economy requires a society in which risk-taking is encouraged, and in which failure is OK. There must always be a safety net for people, and all sorts of people must be tolerated by the rest of society.” You paint a picture of a change that has only just begun. What will be the biggest change in the creative society? ”You’re quite right to say that the change to a creative economy has only just begun. I date the beginning to 1980. And just as with the transition from agricultural society to industrial society, it will not take place without upheavals and considerable shifts. I can only hope that we will avoid the worst of the problems from earlier transitions by having a dialogue about the issues and by gradually raising the level of the exchange. That was one of the reasons I moved to Washington DC. Nobody there has even started talking about this change in a meaningful way.” When will the transition happen? ”I think it will be going on for another 30 to 50 years, but it’s difficult to predict. Things move much faster these days which could become a danger in itself.” Do you think that a creative class could become a political power? ”The creative class is much more a social, cultural and economic power, even if someone wrote a brilliant article on a conservative weblog, which argued that the conservatives must understand these issues so that they can own them politically (Why Conservatives Must Win the Creative Class). But the creative class is not a homogenous group where everyone thinks alike. It’s a wildly heterogeneous group which includes all sorts of political and social ideas.” What is the most common reaction when you present your results to politicians? ”That depends on the recipient. In America, it’s the mayors who really get the drift. When I speak at the mayors own conference, they rush up to me afterwards and are extremely keen to get into deeper discussions. I think this is because these people have to keep their regions and cities working on a daily basis. They’re in charge of much of the essential infrastructure in our lives. If the swings in the playground are broken, you don’t phone the governor. You phone the mayor’s office But I must add that a growing number of governors in America read about and understand the ideas. Now I’m dreaming of the day when politicians at the national level get on the boat. But the political dialogue in Washington DC is so fractious and so far removed from the problems of common people that I sometimes fear for the future of my country.” A key point in your writing is that the creative class demands values of the environment where they work and live. How do you see these values, like openness, tolerance and so on, being created? ”That’s a million-dollar question. Your first one! How do you create tolerance. If I knew the mechanisms behind that, I’d have won the Nobel Peace Prize a long time ago. Unfortunately, it will be a long and difficult journey. But at least we know that tolerance is not just a moral way of living, but an economically sound way of living. That should help persuade at least a few more people, I imagine.” Are you concerned about a backlash as the creative economy advances? A new class struggle between the creative class and the service class? Or a reaction from those political powers who want to limit the effects of globalisation? ”I think we are already seeing that backlash in my own country, in the shape of what many call the gap between the red (Republican) and blue (Democrat) states. I don’t think that’s quite the right way to describe reality. it’s actually more about blue city regions versus red agriculture regions. But regardless of that, the point is that we become very aware of the inflamed political fight that the advance of the creative economy has started in American society. I think that the growing social conservatism in my country is an expression of people’s great fear of change and of being left behind by the advancing creative economy. The creative economy is capable, if we leave it to its own and to the market’s devices, of causing scary differences in terms of pay and work. Once again, the winner is the country that figures out how to harbour and develop the creative capacity of the largest possible number of its citizens. Where would you yourself settle if you left the University today? ”Settle? Searching souls must wander freely!” You speak a great deal about the fact that pressures and stress have increased for the individual. How do we deal with that? ”It’s true that this is the case. Because so many of the institutions which traditionally helped people deal with change and with the world in general the church, the family, even the corporations these days are themselves changing, there are fewer reliable places for people to turn to.” Do you see a reaction to that? ”Again, there’s no simple solution to this problem, but I think the answer is already beginning to present itself in the shape of networks. Social, virtual and other. People may not have the same strong social bonds they once had, but their weak social bonds are multiplying quickly, and that’s part of the answer to how we make modern life interesting for ourselves. Even a little...”
	© Färgfabriken 2006